Befinner vi i oss i en kritisk skuldbubbla?

Hur står det egentligen till med vår ekonomi? Att SAS går på knäna är det nog få som kunnat undgå, men hur är det med landets ekonomi i övrigt. Det största problemet med svensk ekonomi, är ovedersägligen hushållens skulder. Under bara ett fåtal år, har skuldsättningen ökat drastiskt. Idag är många svenska hushåll upp över öronen belånade.  Mycket hög skuldsättning bland privatpersoner är skadligt, inte bara för den enskilda aktören utan också för samhället. Flera finansiella kriser i världshistorien, har haft sin upprinnelse just i en kraftig skuldsättning.

I Sverige har vi bland annat infört bolånetak för att stoppa utvecklingen. Visserligen sade sig FI vara nöjda med effekterna av denna reform, men bolånetaket har inte givit nämnvärda resultat vad gäller svenskarnas skuldbörda.

Problemet lever vidare och somliga experter går så långt att de hävdar att den svenska tillväxten drivs av skuldbubbla.  Nationalekonomen Dirk Bezemer är en av flera experter som varnar för att den svenska lånebubblan håller på att explodera.

Skulder i sig är inget problem. Skulder är en förutsättning för investeringar och ekonomisk tillväxt. Problemet uppstår när skuldsättningen växer snabbare än ekonomin och lånepengarna används för att pressa upp priset på bostäder och värdepapper, säger Bezemer. 

Om den snabba utlåningstakten innebär ett potentiellt problem för samhället, är skuldsättningen redan ett reellt problem för många skuldsatta. Detta märks på flera vis. Mest anmärkningsvärt är att allt fler är intresserade av att låna pengar med kronofogdeskulder. Kronofogden har även sett en kraftig ökning av inte minst yngre som inte klarar av att betala räkningar, lån och utgifter i tid, vilket leder till betalningsanmärkningar. 

Dags att förbättra lärarlönerna

Det har varit mycket snack och lite verkstad när det handlar om svenska lärarlöner. Under flera års tid har lärare runt om i vårt avlånga land, kämpat för att göra sina röster hörda och framförallt för att få gehör för deras lönekrav.

Tidigare i år kom ett efterlängtat besked om att lärares löner skall förbättras, men löneökningen var inte direkt kraftig. Nu ropas det åter om bättre löner. För att vara exakt så efterfrågar lärare10 000 kr mer i lönekuvertet varje månad.

Och lärare har backning bland folket. De flesta anser att läraryrket är ett otacksamt jobb som behöver få en statushöjning både genom förbättrad lön, men också genom bättre utbildning och ökade krav på utbildade lärare.  

Den stora frågan är emellertid varifrån skall dessa pengar komma? I en tid av stora nedskärningar inom en rad olika områden, ter det sig nästintill omöjligt att så mycket pengar skall kunna skakas fram till lärarna.